1177 om hjärtsvikt – när hjärtat inte orkar förse kroppens celler med tillräckligt blod

Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd där hjärtat inte längre klarar av att pumpa så mycket blod som kroppen behöver.

Det kan låta som att problemet enbart sitter i hjärtat, men när man läser hur 1177 beskriver vad som faktiskt händer i kroppen blir perspektivet större.

1177 skriver:

"Vid hjärtsvikt kan hjärtat inte pumpa ut tillräckligt med blod till kroppen. Det gör att cellerna får för lite näring och syre."

Stanna gärna upp vid den meningen en stund. För om problemet är att kroppens celler får för lite syre och näring uppstår en intressant följdfråga:

Var sker egentligen den slutliga leveransen av syre och näring från blodet till våra celler?

Svaret är: i mikrocirkulationen.

Vad säger 1177 om hjärtsvikt?

1177 beskriver hjärtsvikt som ett tillstånd där hjärtat inte orkar pumpa så mycket blod som kroppen behöver.

Vanliga symtom är bland annat:

• Trötthet och minskad fysisk och psykisk ork
• Andfåddhet
• Svullna anklar och ben
• Hjärtklappning
• Svårigheter att ligga ner och sova
• Vätskeansamling

Bakom hjärtsvikt kan det finnas flera orsaker. 1177 nämner bland annat högt blodtryck, hjärtinfarkt, kärlkramp, förändrad hjärtrytm och diabetes.

Det gemensamma problemet när hjärtats pumpförmåga inte räcker till är att blodförsörjningen till kroppen påverkas, och därmed också leveransen till kroppens celler.

Hjärtat är pumpen – men vart ska blodet?

Vi pratar ofta om hjärtat som kroppens viktigaste pump, och det är förstås riktigt. Men pumpandet har ett syfte:

Blodet ska transporteras genom kärlsystemet och slutligen nå ut till kroppens vävnader.

Syre ska levereras.

Näringsämnen ska nå cellerna.

Koldioxid och andra restprodukter ska transporteras därifrån.

Och den delen av arbetet sker inte i hjärtat eller i de stora artärerna, den sker framför allt längst ut i kärlsystemet.

Här kommer mikrocirkulationen in

Mikrocirkulationen består av kroppens allra minsta blodkärl, bland annat arterioler, kapillärer och venoler.

Det är här blodet kommer så nära kroppens vävnader att det faktiska utbytet kan ske, och man skulle förenklat kunna beskriva det så här:

Hjärtat transporterar blodet – mikrocirkulationen hjälper till att distribuera det där det behövs.

Det gör 1177 formulering särskilt intressant:

Om hjärtsvikt innebär att cellerna riskerar att få för lite syre och näring, blir det naturligt att också intressera sig för den del av cirkulationssystemet där syret och näringen faktiskt ska nå fram till vävnaden.

Och hjärtat har själv en mikrocirkulation

Här blir det ännu mer intressant.

Hjärtat pumpar blod till resten av kroppen, men hjärtmuskeln behöver samtidigt själv kontinuerlig tillförsel av syre och energi. Det sker genom hjärtats kranskärl och deras allra minsta förgreningar, den koronara mikrocirkulationen.

Forskningen har under senare år riktat allt större uppmärksamhet mot koronar mikrovaskulär dysfunktion, ofta förkortat CMD. Det innebär förenklat att hjärtats minsta blodkärl inte reglerar blodflödet normalt.

Vad säger forskningen?

Här börjar vår återkommande fråga i artikelserien "Vad säger vården?" bli riktigt intressant.

En systematisk översikt och metaanalys publicerad 2024 undersökte förekomsten av koronar mikrovaskulär dysfunktion hos personer med hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion, HFpEF.

Forskarna inkluderade tio studier och fann en hög förekomst av mikrovaskulär dysfunktion i den studerade patientgruppen.

En annan metaanalys från 2023 beskriver mikrovaskulär dysfunktion som en viktig del av sjukdomsmekanismerna vid HFpEF, samtidigt som forskarna konstaterar att både förekomsten och den prognostiska betydelsen fortfarande behöver förstås bättre.

Vi har skrivit om det tidigare här på Bättre Hälsa Hemma, det är en riktigt intressant och viktig artikel som du hittar på: Dold risk i hjärtats små kärl – mikrocirkulationens roll vid hjärtsvikt och HFpEF enligt ny forskning

Nyare vetenskapliga översikter beskriver också koronar mikrovaskulär dysfunktion som ett område av växande betydelse inom hjärtsviktsforskningen.

Det betyder inte att mikrocirkulationsproblem är "orsaken till hjärtsvikt". Hjärtsvikt är ett komplext syndrom med många olika bakomliggande orsaker och mekanismer, men forskningen visar tydligt varför de små blodkärlen har blivit ett allt mer intressant område att studera.

Två sidor av samma cirkulationssystem

Det här ger oss ett perspektiv som lätt försvinner när vi delar upp kroppen i olika organ. Hjärtat och mikrocirkulationen är inte två separata system, de är delar av samma cirkulation.

Hjärtat skapar drivkraften, de stora blodkärlen transporterar blodet, de små kärlen reglerar distributionen, och längst ute i kapillärnätverket sker utbytet med vävnaden.

När 1177 skriver att hjärtsvikt gör att kroppens celler kan få för lite syre och näring beskriver man alltså slutresultatet av en kedja som sträcker sig hela vägen från hjärtats pumpförmåga till kroppens allra minsta blodkärl.

Frågan vi borde ställa oss

1177 beskriver hjärtsvikt som ett tillstånd där hjärtat inte klarar att pumpa så mycket blod som kroppen behöver.

1177 beskriver också konsekvensen:

Cellerna får för lite näring och syre.

Samtidigt visar modern forskning ett växande intresse för mikrovaskulär dysfunktion vid hjärtsvikt.

Då tycker vi att en fråga blir svår att undvika:

Om hjärtats uppgift är att få blodet på väg, borde vi inte också intressera oss mer för vad som händer när blodet når kroppens allra minsta kärl?

För i slutändan är det inte bara hur mycket blod hjärtat pumpar som är intressant. Det avgörande för varje enskild cell är att syret och näringen faktiskt når fram, och där hamnar mikrocirkulationen återigen i fokus.

Källor och forskning

1177 – Hjärtsvikt
https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/hjartbesvar-och-hjartfel/hjartsvikt/ 

The prevalence of coronary microvascular dysfunction (CMD) in heart failure with preserved ejection fraction (HFpEF): a systematic review and meta-analysis
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37870703/ 

Microvascular dysfunction in patients with heart failure with preserved ejection fraction: A meta-analysis
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37491798/ 

Coronary microvascular dysfunction in heart failure patients
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37332583/ 

Impact of coronary microvascular dysfunction in heart failure with preserved ejection fraction: a meta-analysis
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38549197/ 

🔑 Är det dags att lära dig mer om mikrocirkulation?

Vi på Bättre Hälsa Hemma arbetar med fysikalisk vaskulär terapi och BEMER, en medicinteknisk metod utvecklad för att stimulera den naturliga regleringen av blodflödet i kroppens minsta blodkärl.

Det handlar inte om att behandla hjärtsvikt eller ersätta läkemedel, uppföljning eller annan medicinsk behandling. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som alltid ska utredas och behandlas av sjukvården.

Vårt fokus är ett annat:

Mikrocirkulationen och förutsättningarna för blod, syre och näringsämnen att nå ut i kroppens vävnader.

Det är just därför vi tycker att formuleringen från 1177 är så intressant:

När hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod får cellerna för lite näring och syre.

Vi vill att fler människor ska förstå vad som händer i nästa steg – ute i kroppens minsta blodkärl.

👉 Vill du förstå mer om mikrocirkulation och fysikalisk vaskulär terapi?

👉 Vill du veta hur BEMER används och vad forskningen faktiskt visar?

👉 Eller är du nyfiken på möjligheten att arbeta tillsammans med oss och själv hjälpa fler människor att upptäcka området?

Hör gärna av dig.

Vi är oberoende BEMER Partners och återförsäljare och hjälper både privatpersoner och andra som vill bygga en egen verksamhet inom området. Ju fler vi är, desto fler kan få hjälp.

🌐 Ring oss på 0707-929220 eller skicka ett mejl till:
📧 battreahalsahemma@gmail.com

Kunskap skapar förståelse. Och ibland börjar en helt ny förståelse av kroppen med att vi tittar närmare på dess allra minsta blodkärl.