1177 om högt blodtryck – vad händer i kroppens minsta blodkärl?
Högt blodtryck är ett av våra vanligaste hälsoproblem. Det är också ett av de mest förrädiska, eftersom många kan gå i flera år med ett förhöjt blodtryck utan att känna några tydliga symtom.
När man läser 1177:s information blir det tydligt att högt blodtryck handlar om betydligt mer än ett värde på en blodtrycksmätare. Det påverkar hjärtat, blodkärlen och i förlängningen blodcirkulationen till kroppens organ.
Men vad händer egentligen längst ut i cirkulationssystemet – i de allra minsta blodkärlen?
Det är här kopplingen till mikrocirkulationen blir riktigt intressant.
Vad säger 1177 om högt blodtryck?
Blodtrycket uppstår när hjärtat pumpar ut blod genom kroppens blodkärl. När trycket blir för högt måste hjärtat arbeta hårdare samtidigt som blodkärlens väggar utsätts för en större belastning.
1177 skriver:
"Många som har för högt blodtryck känner ingenting alls."
Det enda sättet att veta om blodtrycket är för högt är därför att mäta det.
Enligt 1177 har ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen ett blodtryck över 140/90, och ännu fler ligger i gränsområdet.
Ett långvarigt förhöjt blodtryck ökar risken för bland annat:
Stroke
Hjärtinfarkt
Hjärtsvikt
Njursjukdom
Demens
Nedsatt blodcirkulation i benen
Syftet med att behandla högt blodtryck är alltså inte bara att sänka ett mätvärde. Det handlar framför allt om att minska den långsiktiga belastningen på hjärtat, blodkärlen och kroppens organ.
Du kan läsa hela informationen på 1177 här:
https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/blodtryck/hogt-blodtryck/
Blodtryck och blodcirkulation är inte samma sak
Det är lätt att tänka att ett högt tryck automatiskt innebär att blodet cirkulerar bra, men så enkelt är det inte.
Blodtrycket beskriver kraften som blodet utövar mot blodkärlens väggar.
Blodcirkulationen beskriver hur blodet faktiskt transporteras genom kroppen och fördelas till olika organ och vävnader.
Man kan jämföra det med ett vattensystem. Trycket i huvudledningen kan vara högt, men om de mindre ledningarna är trånga, skadade eller inte reglerar flödet ordentligt behöver det inte betyda att vattnet fördelas effektivt till alla hus.
På samma sätt kan en människa ha högt blodtryck samtidigt som blodflödets finaste reglering ute i vävnaderna fungerar sämre.
Högt tryck är alltså inte samma sak som att syre och näring når fram optimalt till kroppens alla celler.
Här kommer mikrocirkulationen in
Mikrocirkulationen består av kroppens minsta blodkärl: små artärer, arterioler, kapillärer och venoler.
Det är här blodcirkulationen finfördelas och anpassas efter vävnadernas behov.
I mikrocirkulationen sker det livsviktiga utbytet där:
Syre lämnas över till cellerna
Näringsämnen transporteras ut i vävnaden
Koldioxid tas upp
Restprodukter förs bort
Immunförsvarets celler kan nå rätt område
De små artärerna och arteriolerna kan dra ihop sig eller vidgas och på så sätt reglera hur mycket blod som släpps fram till kapillärerna.
Det betyder att de minsta blodkärlen inte bara tar emot blodet. De hjälper också till att styra motståndet i kärlsystemet och därmed påverka blodtrycket.
Ett samband som kan gå åt två håll
Forskningen beskriver idag ett nära och delvis dubbelriktat samband mellan högt blodtryck och mikrocirkulationen.
När de små kärlen drar ihop sig eller blir trängre ökar motståndet som hjärtat måste pumpa mot. Det kan bidra till ett högre blodtryck.
Samtidigt kan ett långvarigt förhöjt blodtryck påverka de minsta kärlens struktur och funktion.
Forskarna har bland annat observerat:
Försämrad funktion i kärlens innersta cellskikt, endotelet
Nedsatt förmåga hos små kärl att vidgas
Förtjockade kärlväggar och trängre kärlöppningar
Sämre förmåga att anpassa blodflödet efter vävnadens behov
Färre fungerande eller genomblödda kapillärer
Det sistnämnda kallas mikrovaskulär rarefaktion. Det innebär förenklat att kapillärnätverket blir glesare eller att färre kapillärer är öppna och tillgängliga för blodflödet.
Ett glesare kapillärnätverk kan i sin tur öka motståndet i cirkulationen och försämra blodets fördelning ute i vävnaderna.
Det betyder inte att mikrocirkulationen ensam förklarar högt blodtryck. Hypertoni är ett komplext tillstånd som påverkas av bland annat ärftlighet, ålder, njurfunktion, hormoner, vikt, stress och levnadsvanor.
Men forskningen visar varför kroppens minsta blodkärl har blivit ett viktigt område inom modern blodtrycksforskning.
Vad säger forskningen?
Redan 1997 undersökte forskare mikrocirkulationen hos unga vuxna med ärftlig benägenhet för högt blodtryck. De fann både försämrad förmåga hos de små kärlen att vidgas och tecken på ett glesare kapillärnätverk.
Det intressanta var att deltagarna ännu inte hade utvecklat etablerat högt blodtryck.
Detta väckte frågan om förändringar i mikrocirkulationen i vissa fall kan uppstå tidigt och vara en del av utvecklingen mot hypertoni, inte bara en konsekvens av sjukdomen.
I den stora Rotterdamstudien följdes 1 900 personer under i genomsnitt 6,6 år. Forskarna undersökte de små blodkärlen i ögats näthinna, en del av mikrocirkulationen som går att fotografera och studera utan ingrepp.
Resultaten visade att personer med smalare arterioler i näthinnan hade en högre risk att senare utveckla högt blodtryck. Studien visar ett tydligt samband, men bevisar inte ensam vad som är orsak och verkan.
En annan studie undersökte personer med mild till måttlig hypertoni. Forskarna fann en lägre kapillärtäthet i näthinnan hos personer med högt blodtryck jämfört med personer med normalt blodtryck.
Förändringarna var dessutom tydligare hos personer som hade levt länge med hypertoni.
En studie publicerad 2013 visade samtidigt att sex månaders blodtryckssänkande behandling kunde förbättra både kapillärtätheten och kärlens reaktionsförmåga hos personer med hypertoni.
Det understryker något viktigt:
Att upptäcka och behandla högt blodtryck är betydelsefullt även för de minsta blodkärlen.
Varför påverkas så många olika organ?
1177 kopplar högt blodtryck till stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom, demens och försämrad cirkulation i benen.
Det är olika sjukdomar och organ, men de har något gemensamt:
Alla är beroende av en fungerande blodförsörjning, ända ut i mikrocirkulationen.
Hjärnan
Hjärnans nervceller behöver en konstant tillförsel av syre och glukos. Långvarig kärlpåverkan och skador i hjärnans små blodkärl kan bidra till stroke, småkärlssjukdom och kognitiv nedsättning.
Hjärtat
Hjärtmuskeln har sin egen mikrocirkulation. Högt blodtryck ökar hjärtats arbetsbelastning samtidigt som förändringar i hjärtats minsta blodkärl kan påverka blodförsörjningen till själva hjärtmuskeln.
Njurarna
Njurarnas reningsfunktion bygger på ett mycket finmaskigt nätverk av små blodkärl. Högt blodtryck kan skada dessa kärl, samtidigt som njursjukdom i sig kan bidra till att blodtrycket stiger.
Ögonen
Näthinnans små kärl kan påverkas av ett långvarigt högt blodtryck. Det är också därför forskare ofta studerar ögats blodkärl för att få information om förändringar i kroppens mikrocirkulation.
Benen
När blodcirkulationen till benen försämras kan det leda till smärta, nedsatt gångförmåga och långsammare läkning. Även här är vävnaderna beroende av att blodet når hela vägen fram genom de minsta kärlen.
Vad kan du själv göra?
1177 rekommenderar bland annat att:
Mäta blodtrycket regelbundet
Röra på sig
Minska alkoholintaget
Sluta röka och snusa
Äta hälsosamt
Minska mängden salt
Gå ner i vikt vid övervikt
Försöka minska långvarig stress
Levnadsvanorna kan både påverka blodtrycket och minska den samlade risken för hjärt-kärlsjukdom.
Om blodtrycket fortfarande är för högt kan läkemedelsbehandling behövas. Målet för de flesta är enligt 1177 ett medelblodtryck under 140/90 och ofta under 130/80, men behandlingen ska alltid anpassas individuellt av vården.
Kontakta en vårdcentral om du har ett blodtryck på 140/90 eller högre vid upprepade tillfällen.
Om blodtrycket är 180/110 eller högre och du samtidigt mår dåligt, har huvudvärk eller andra symtom ska du kontakta vården omgående. Särskilda råd gäller också under graviditet.
Frågan vi borde ställa oss
När vi pratar om högt blodtryck fokuserar vi naturligt på själva trycket.
Men blodtrycket är bara en del av ett större cirkulationssystem.
Hjärtat skapar drivkraften.
De stora kärlen transporterar blodet.
De små kärlen reglerar motståndet och fördelningen.
I kapillärerna sker den slutliga leveransen till kroppens celler.
Därför tycker vi att en fråga blir svår att undvika:
Om högt blodtryck både kan påverkas av och skada kroppens minsta blodkärl – borde inte mikrocirkulationen få större uppmärksamhet när vi talar om långsiktig kärlhälsa?
Det innebär inte att mikrocirkulationen är hela förklaringen eller att stöd till cirkulationen kan ersätta blodtrycksbehandling.
Men det visar att ett blodtrycksvärde aldrig berättar hela historien om hur blodet fördelas och når fram till kroppens vävnader.
Källor och forskning
1177 – Högt blodtryck
https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/blodtryck/hogt-blodtryck/
Impaired microvascular dilatation and capillary rarefaction in young adults with a predisposition to high blood pressure
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9109431/
Retinal vessel diameters and risk of hypertension: the Rotterdam Study
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16380526/
Retinal capillary rarefaction in patients with untreated mild-moderate hypertension
https://link.springer.com/article/10.1186/s12872-017-0732-x
Antihypertensive treatment improves microvascular rarefaction and reactivity in low-risk hypertensive individuals
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23692260/
Inflammation and small vessel disease: a position paper from the European Society of Hypertension Working Group on Small Arteries
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38511317/
🔑 Är det dags att lära dig mer om mikrocirkulation?
Vi på Bättre Hälsa Hemma arbetar med fysikalisk vaskulär terapi och BEMER, en medicinteknisk metod utvecklad för att stimulera den naturliga regleringen av blodflödet i kroppens minsta blodkärl.
BEMER är inte en behandling mot högt blodtryck och ska aldrig användas som ersättning för blodtryckskontroller, ordinerade läkemedel, levnadsvanor eller annan vård.
Vårt fokus är ett annat:
Mikrocirkulationen och förutsättningarna för blod, syre och näringsämnen att nå hela vägen ut till kroppens vävnader.
👉 Vill du förstå mer om mikrocirkulation och fysikalisk vaskulär terapi?
👉 Vill du veta hur BEMER används och vad forskningen faktiskt visar?
👉 Vill du investera i en egen BEMER för dagligt stöd av mikrocirkulationen?
👉 Eller är du nyfiken på möjligheten att arbeta tillsammans med oss och bygga en egen verksamhet inom hälsa?
Vi är oberoende BEMER Partners och återförsäljare. Vi hjälper både privatpersoner och drivna människor som vill starta och utveckla en egen verksamhet som oberoende BEMER Partner.
Läs mer om BEMER, forskningen och tekniken:
https://www.battrehalsahemma.se/bemer-och-forskning/
Läs mer om möjligheten att bygga en verksamhet tillsammans med oss:
https://www.battrehalsahemma.se/att-bli-bemer-aterforsaljare/
Eller kontakta oss direkt:
📞 0707-929220
📧 battrehalsahemma@gmail.com
Kunskap om blodtrycket kan rädda liv. Kunskap om mikrocirkulationen kan samtidigt ge oss en djupare förståelse för hur blodet faktiskt når fram till varje organ, varje vävnad och varje cell.