Dold risk i hjärtats små kärl – mikrocirkulationens roll vid hjärtsvikt och HFpEF enligt ny forskning

Många tänker på hjärtsvikt som något som främst handlar om hjärtats pumpförmåga, men de senaste åren har forskningen allt tydligare riktat strålkastarljuset mot något mindre, men kanske ännu viktigare. Våra allra minsta blodkärl, mikrokärlen, och hur deras funktion påverkar hela hjärtats ork, återhämtning och syresättning.

Tänk om det verkligen är så enkelt, att när mikrocirkulationen inte fungerar optimalt, då orkar hjärtat till slut inte längre? Lite som när vi var yngre, när kroppen svarade snabbare, läkte snabbare och hjärtat kändes oövervinnerligt.

Idag vet vi att mikrocirkulationens hälsa spelar en central roll vid flera former av hjärtsvikt, särskilt vid HFpEF – en diagnos som ökar snabbt, inte minst i Sverige.

🔬 Vad visar forskningen?

En studie publicerad i Journal of the American Heart Association har väckt stor uppmärksamhet – och med rätta. Forskare följde över 2000 personer under flera år och mätte hur bra blodet flödade genom hjärtats mikrocirkulation. Resultatet? De som hade sämre blodflöde i dessa små kärl löpte betydligt större risk att senare drabbas av hjärtsvikt, trots att de vid studiens start inte hade några symtom alls.

HFpEF står för Heart Failure with preserved Ejection Fraction, vilket innebär att hjärtats pumpförmåga (EF) ser normal ut, men patienten är ändå trött, andfådd och får försämrad livskvalitet. Det är lite som att motorn går, men bränslet kommer inte fram som det ska. Det har blivit stelt och dåligt på att ta emot blod mellan slagen. Och det kan alltså kopplas direkt till hur bra mikrocirkulationen fungerar.

Flera studier visar nu att personer med HFpEF ofta har:

• Nedsatt vasodilatation i mikrokärlen
• Försämrad syresättning i hjärtmuskeln
• Mikrovaskulär inflammation
• Minskad kapillärtäthet

👉 Läs studien här om du är intresserad av detaljerna:
https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/JAHA.116.004389

Det här är viktigt eftersom det innebär att vi inte bara kan titta på hjärtat i sig. Kroppen arbetar som ett system, och om mikrocirkulationen är påverkat i ett organ är det sällan isolerat – det är ofta en del av en större helhet. 

🇸🇪 Hur ser det ut här i Sverige?

Enligt Hjärt-Lungfonden lever idag minst 250 000 personer i Sverige med hjärtsvikt, vilket motsvarar ungefär var 40:e svensk. Det gör hjärtsvikt till en av våra största kroniska folksjukdomar, och risken ökar markant med stigande ålder. Det är också en diagnos som inte bara påverkar livslängden, utan framför allt livskvaliteten – orken, andningen, återhämtningen och möjligheten att leva som man vill. Prognosen är i många fall allvarligare än vid flera cancersjukdomar, något som ofta förvånar många när de hör det första gången.

Varje år får över 30 000 personer en ny hjärtsviktsdiagnos, och mer än hälften av dessa fall utgörs av HFpEF – den form av hjärtsvikt där hjärtats pumpkraft är bevarad, men där de små kärlen, tryckförhållandena och vävnadernas förmåga att ta upp syre ofta är påverkade. Flera svenska kardiologer beskriver HFpEF som en "tyst epidemi", just eftersom den är svår att upptäcka tidigt och symtomen lätt misstas för vanlig åldersrelaterad trötthet.

Det som är extra viktigt att notera är att förekomsten av HFpEF har ökat tydligt sedan 2021. En del av förklaringen tros ligga i ökande livslängd och fler med livsstilsrelaterade riskfaktorer, men forskningen visar också att mikrovaskulära förändringar, såsom endoteldysfunktion och nedsatt kärlreaktivitet, blir vanligare i takt med ålder, inaktivitet, stress, diabetes och låggradig inflammation.

Det innebär att hjärtsvikt inte bara är en fråga om hjärtats pumpförmåga eller förträngningar i de stora kranskärlen. Hur de små kärlen fungerar, kapillärerna och mikrocirkulationens reglering, påverkar hur hjärtat orkar arbeta dygnet runt. Detta är ett område där svensk forskning nu växlar upp, inte minst genom SCAPIS, Karolinska Institutet och flera universitetssjukhus, som vi skriver om här på Bättre Hälsa Hemma.

Sammantaget pekar utvecklingen på en tydlig trend:
🔹 Hjärtsvikten ökar i Sverige,
🔹 HFpEF blir allt vanligare,
🔹 Mikrocirkulationens roll uppmärksammas mer och mer i både forskning och klinik.

📊 Källa: Hjärt-Lungfonden – Hjärta och lunga i siffror 2025
https://downloads.ctfassets.net/e8gvzq1fwq00/3mFTWDKxUiHTefWjISPpzJ/452c3af4566bcae9d5ff3608ceb983a1/Hjarta_och_lunga_i_siffror_2025.pdf

Det här betyder också att en stor del av hjärtsviktens tidiga utveckling sker långt innan den syns på traditionella undersökningar. När mikrocirkulationen börjar tappa sin rörlighet och reaktionsförmåga smyger sig symtomen på långsamt – ofta så långsamt att vi vänjer oss vid dem. 

❤️ Mikrocirkulationen – kroppens dolda kraft

Mikrocirkulationen utgör 95–98 % av hela blodomloppet. Det är det finmaskiga nätverket av kapillärer som förser varje cell i kroppen – inklusive hjärtmuskeln – med syre, näring och liv. Om mikrocirkulationen inte fungerar som den ska, är det lite som att försöka vattna en stor trädgård med smala, tilltäppta slangar. Vattnet sipprar fram – men inte dit det behövs som mest. Växterna längst bort börjar sloka, bladen gulnar, och rötterna torkar ut.

På ytan kan det se grönt ut ett tag, men under ytan pågår en tyst kamp för överlevnad.
Precis så fungerar kroppen när cellerna inte får tillräckligt med syre och näring på grund av nedsatt blodflöde i de minsta kärlen.

🔑 Är det dags att ge hjärtat bättre förutsättningar?

Vi på Bättre Hälsa Hemma är oberoende återförsäljare av BEMERs medicintekniska produkter, och vi hjälper både privatpersoner och kliniker att utforska hur fysikalisk vaskulär terapi kan stödja mikrocirkulationens naturliga funktion.

✅ För dig som vill förstå hur mikrocirkulationen påverkar ork och återhämtning
✅ För dig som vill prova tekniken hemma eller i klinikmiljö
✅ För dig som är nyfiken på hur BEMER kan integreras i din vardag

📞 Kontakta oss: battreahalsahemma@gmail.com eller ring på 0707-929220
🌱 Ge hjärtat en chans att arbeta med de bästa förutsättningarna kroppen kan få.